I helgen installerade jag flash, vilket innebär att SVT Play har såå mycket mer att erbjuda mig. Gravid som jag är kollar jag naturligtvis in klippen från serien "Barnmorskorna", som jag låg i soffan och lipade till i våras. Men nu känner jag mig mest irriterad. Så här säger nämligen en av barnmorskorna om kejsarsnitt: "Då kan man ju fundera på vad som är en bakomliggande till varför man vill göra ett kejsarsnitt. Är det för att det ska planeras in i almanackan och i sitt liv eller är det för att man är rädd?" En annan barnmorska säger så här: "Det är väl lite svårt att förstå varför en frisk människa vill genomgå en jättestor, riskfylld operation istället för att... föda sitt barn."
Deras uttalanden är inget annat än pinsamma uppläxningar om att det är ädelt och fint att krysta ut en fyrakilosklump ur sin vagina utan smärtlindring. Tänk att kvinnor inte har rätt att bestämma över sin egen kropp utan att skuldbeläggas vid ett så avgörande ögonblick som när ens unge ska födas. Man blir ju helt matt.
Jag ska snittas. När jag säger det till folk och fä blir de helt ställda och till en början kände jag mig illa tvungen att förklara mig. Men det gör jag inte längre. Det finns ingen anledning att börja skriva på ett försvarstal. När läkaren sa "jamen då blir det ett snitt" kände jag mig genast 100 kilo lättare mentalt, det räcker så. I morgon ska vi till specialistmödravården för att få ett mer exakt datum än "troligtvis tio dagar innan beräknad födsel".
Bra inlägg om ett viktigt och angeläget ämne.
SvaraRaderaMen drick då inget mer hallonte eller andra konstigheter för att framkalla sammandragningar för har det väl startat naturligt brukar inte snitt gå att genomföra. Lycka till och berätta här om hur det gick med allt, jag går själv med samma funderingar inför nästa graviditet.
SvaraRaderaLinda - Nej, inge mer hallonbladste för mig. Det är ju bara lurendrejeri! Däremot kan jag berätta att jag garanterad kejsarsnitt även om förlossningen startar av sig själv, så det ska inte vara några problem! Och ja, jag lär återkomma i ämnet!
SvaraRaderaJa visst är de för jävligt att man inte ska få bestämma över sig själv?
SvaraRaderaJag fick kämpa i 7 månader med sonen innan de beviljade mitt snitt. Andra gången tog de "bara" 3 månader.
Som tur är finns de inga tveksamheter vid en eventuell trea.
Men sen ska ju alla människor ifrågasätta det också.
Om jag får säga det, så GRATTIS till snittet. Jag snittades i juli med mitt andra barn p.g.a att han låg i sätes. Visst är det en upplevelse att föda barn vaginalt men en j-ligt ond sådan. Att snittas är en märklig men icke smärtsam upplevelse som jag gladeligen kan rekommendera till andra blivande mödrar. Lycka till
SvaraRaderaBra! Hela mama-vagina-racet är nytt för mig men har märkligt nog redan en miljard skuldtyngda tankar kring ämnet. Fick jätteångest över att det kanske skulle bli kejsarsnitt när det visade sig att mitt barn låg i säte. Tankar som att "jag är misslyckad som kvinna" dök genast upp. Det skrämmer mig verkligen att en sådan tanke ens fanns i min tankesfär... Vart kommer alla dessa åsikter, måsten och helt bisarra krav ifrån!? Undrar hur det skulle vara om män födde barn?? Skulle de bli skuldbelagda på samma sätt? Skulle inte tro det va.
SvaraRaderaJag är jätteambivalent till detta. Helst skulle jag vilja be om ett planerat kejsarsnitt för att jag är rädd för smärtan och utsattheten men samtidigt har jag en väninna som också är sångerska och som haft en mycket smärtsam väg tillbaka till sångformen efter sina snitt (planerade av medicinska skäl).
SvaraRaderaJag kan inte hjälpa att bli nyfiken till varför du väljer att snittas, jag vet ju varför jag själv tänker på det. Har du lust att dela med dig om dina tankar.
SvaraRaderaLinda - utan några vidare detaljer beror det helt och hållet på mina upplevelser av förra förlossningen. Men också att jag inte fått bearbeta den ordentligt på grund av semesterlediga aurorasköterskor. Ungefär så!
SvaraRaderaEfter min förlossning där jag sprack i hela underlivet så kommer jag kräva snitt om det blir ett till barn. Helt sjukt att barnmorskor uttalar sig sådär, herregud, en vaginal förlossning kan också vara riskfylld! Speciellt om mamman känner sig osäker eller rädd.
SvaraRaderaAlexandra: Oktober är en dålig månad att planera ett barn i.
SvaraRaderaDå hamnar man mitt i semestrar och annat. Så funkar de...
Precis så sa sköterskan till mig då jag ifrågasatte varför jag inte fått tid för aurorasamtal när jag väntat i 6 månader.
Med all respekt för att du säkert har hundra andra, viktigare frågor till mödravården måste jag ändå slå ett nyfiket slag för hela "pappa stanna på BB istället för mamma"-frågan...
SvaraRaderaVad bra att du har fått ett beviljat snitt! Alla ska ha rätt att välja tycker jag! Själv är jag livrädd för att snittas, att genomgå en operation! Alla är vi olika och det bör sjukvården respektera.
SvaraRaderaanonym 08:20 - jag är hemskt ledsen men jag glömde helt bort att ställa frågan med stort f. det blev så mycket snack om skärtekniker, mjuka livmodertappar och ryggbedövning...
SvaraRaderaäh, det är lugnt! Jag kan ställa den själv- ska dit snart jag med...
SvaraRadera