Men jag ska inte snöa in mig på förritin, jag vill bara veta mer

Tavlor och ramar står huller om buller i pysselrummet i väntan på att hängas upp. Vi har inte bestämt vart eller hur de ska hänga men hänga ska de, minsann.

På fönsterkarmen framför mig står de gulnade fotografierna på min mormors mormor, laestadian från Tornedalen, bredvid tjusiga Marilyn Monroe och andra snyggingar från förritin. Jag undrar vad mormors mormor i sin enkla men detaljrika klänning skulle sagt om hon visste vilket sällskap hon är i. Beblanda sig med sådant lösaktigt folk. Synden! Fast vad vet jag?

Jag brukar säga att jag skulle vilja veta mer om min pappas barndom och min farfar som inte verkade vara en hyvens man, men det kan vänta. Just nu är jag mest intresserad av min mormors mormor. Vem var hon? Hur levde hon? Varför laestadianismen? osv osv. Dessvärre verkar det vara så vansinnigt för mig att ta mig upp till min gammelmormors hus i Norrbotten. Det är inte logistiken som krånglar, det är jag. Jag får väl göra 'en David Sandström' och beställa hem dokument från riksarkivet. Det om något måste vara en bra början.