En gammal klasskompis kom förbi för att kolla in den nya ungen och det nya boendet. Förhoppningsvis ville hon träffa mig, men man kan ju aldrig vara säker. Skämt åsido. Jag frågade ut henne om hennes liv som bland annat inkluderar vikariat på radion, en resa till Västafrika och ett, som jag väljer att kalla det, härligt storstadsliv. Ju mer hon berättade desto mindre ville jag veta. Jag vill också kasta mig över en mur i Ghana och vända mig om för att se 30-40 ungar välla över muren. Fast i min värld skulle ungarna ropat "OH ALEXANDRA WE LOVE YOU. YOU ARE SO BEAUTIFUL. BEAUUUUUUTIFUL."
Amatöranalys: jag är lite bitter. Typ så.
På något bakvänt sätt känns det skönt att veta att även andra än jag själv är bittra ibland. Inte för att bitterhet är så mysigt eller smickrande, men mänskligt.
SvaraRaderaOch vad som är härligt är att livet är lângt...! (och att man hinner med det mesta man verkligen, verkligen vill).
SvaraRadera