Jag vill inte vara sån

En äldre man med silvrigt hår och båda kvällstidningarna under ena armen stannade oss i eftermiddags. Han hälsade glatt och pratade om det härliga vädret och om barn och om... Ja, han hade mycket att prata om. Jag försökte hänga med i samtalet men var stressad och på dåligt humör. Efter en stund såg jag hur det gick upp för honom att jag inte var närvarande fastän jag stod där framför honom. Vi sa hej då och innan vi skildes åt böjde han sig ner till Lillebror och log vänligt "hej då krabaten!" Åh! Jag har så otroligt dåligt samvete. Tänk om jag var den enda han pratade med i dag och så lyssnade jag inte ens...