I brist på annat

Vad ska du göra i sommar?
Jag ska jobba.
Sommarens plagg?
Den vita tunikan.
Alltid i väskan?
Anteckningsblock, penna, mobiltelefonen, boken jag läser, våtservetter, nycklar, kvitton och betalkort.
Sommar för dig?
Myggmedel och träskor.
Restips i sommar?
Västerbotten.
Hur varmt måste det vara i vattnet för att du ska bada?
Jag badar helst inte.
Vilken bok skulle du vilja rekommendera folk att läsa i sommar?
Dödgrävarens dotter av Joyce Carol Oates.
Bästa sommartipset?
Skaffa en egen baksida att sitta på. Om det känns lite väl dyrt kan man ju alltid våldgästa någon annans.

DAGENS

DAGENS VILL HA: en ny gummisula till min ena träsko.
DAGENS KLÄDSEL: fram tills det att jag spillde en halv pizza över hela mig hade jag på mig en skön klänning. Nu har jag på mig ett par sköna linnebyxor, ett urtvättat linne och en märklig tröja.
DAGENS SMINK: inget smink och extremt oplockade ögonbryn.
DAGENS FRISYR: nytvättat.
DAGENS HÄNDELSE: när jag i lugn och ro fixade med mitt cykellås, som hade gått i baklås. Jag är mycket imponerad av mitt lugn.
DAGENS LÅT: jag har nynnat på Billie Jean hela dagen. Inga dansmoves, tyvärr.
DAGENS PLANER: så fort jag har publicerat det här inlägget ska jag kasta mig över min man och ge honom en stor fet kyss.
DAGENS SAKNAD: allergitabletter.
DAGENS DUMMASTE: att jag lät bli att kolla i medicinskåpet efter allergitabletter. Just innan jag planerade att lägga mig på golvet och toklipa kollade jag i skåpet och gissa vad som fanns där? Ja, precis. Det tog en halvtimme sedan var jag på benen igen.
DAGENS SJUKA: att jag reagerat så starkt på gräsmattan på baksidan.
DAGENS DROG: kaffe.
DAGENS ROLIGASTE: att jobba.
DAGENS FAVORIT: familjen.
DAGENS KÖP: lunch, nå klädesplagg och snabbmakaroner.
DAGENS GODIS: jag köpte wasabiärtor, men de smakade inge vidare.
DAGENS HUMÖR: nöjd.
DAGENS ORD: nyheterna.

Köphets

Ibland händer det att köpådran pulserar extra hårt. Vanligtvis brukar det inträffa på kvällen när man inte kan konsumera annat än smågodis, en tidning eller två och på sin höjd en bukett vissna rosor på närmsta matvaruaffär. Jag väljer att tolka det som att mitt undermedvetna är smartare än jag själv.

Uppdatering: Jag har visserligen inte betalat något, men jag har lagt ett bud på ett skåp.

I kronologisk ordning

Vaknade av en brandbil som senare visade sig vara Sockertoppens skönsång i duschen.
Bläddrade ointresserat i DN Söndag.
Åt spagetti och köttbullar till frukost. Resten av familjen åt lunch vid det aktuella tillfället.
Surnade ihop när äkta hälften frågade om jag vaknat på fel sida "du verkar så... Ja, irriterad."
Gick till stranden för att sola och bada pina colada.
Gick hem igen efter tjugo minuter "för varmt, jag måste hem", konstaterade jag när grannarna slog sig ner bredvid oss.
Förklarade för Lillebror att man visst kan sova på mage för hundrafemtioelfte gången innan han somnade "kom ihåg det nu. Du behöver inte bli rädd."
Satte mig på framsidan för att läsa lite.
"Vatten. Måste ha vatten."
Smög upp till Lillebrors rum och hittade honom, hör och häpna, sovandes på magen.
Ner igen och ut på baksidan där solen just kommit runt hörnet.
För varmt.
Resten av familjen kom hem.
Drog på en rajd till ett märkligt köpcentrum och förbi den stora matvaruaffären för att köpa grekisk yoghurt, körsbärstomater och mineralvatten.
Svärföräldrarna kom förbi på middag.
Ringde en kompis medan jag vattnade gräsmattan.
Sockertoppen serverade sig själv jordgubbar och mjölk till kvällsfika.
Jag valde kvällens bok. "Varför dååå? Fuskigt juuuu", gnällde ungen.
Sockertoppen sover.
Jag dricker ett glas vin.

Vad som händer i kväll återstår att se.
I morgon jobbar jag.

Jag är snart tillbaka

För allt i världen, glöm inte bort den här bloggen bara för att det är färre inlägg än vanligt.

Det senaste

Nu börjar det likna något. Markarbetarna har asfalterat vägen på framsidan och rullat ut gräs på baksidan. Själv har jag köpt ett par linnebyxor och bättrat på solbrännan på fötterna.

Åh K-G!

I morse lämnade jag bebisbubblan

Under dagen har jag väckt liv i hjärnceller som legat i koma de senaste åtta, nio månaderna. När jag satte mig vid datorn för att starta upp alla program fick jag plötsligt prestationsångest "shit, jag minns ju ingenting. Hur ska det här gå?"
Det gick, så klart.

Snabbkaffe och köpekakor ÄR min refräng

Jag ögnade igenom boken "Skriet från kärnfamiljen" i eftermiddags, bland annat läste jag kapitlet "Så hur gör man?" Författarna ger många bra och konkreta tips på hur man lever jämställt i vardagen t.ex. städa samtidigt så städar ni lika mycket, se över era intressen, våga be om hjälp, "lev som ni vill att era barn ska leva", konsumera mindre, bekämpa hemmafruidealet m.m. Igenkänningsfaktorn var hög när jag läste tips nummer 24:
"Bjud hem folk när ni inte har städat
Bjud på köpekakor och snabbkaffe. Bjussa på det! Var med och sänk kraven på oss alla! Ni gör alla andra en stor tjänst! Be inte om ursäkt om det är stökigt! Säg i stället: I dag har vi satsat på att umgås hela familjen. Vi har åkt pulka/varit och badat/gått på museum."

Jag har inga problem med att det är stökigt när folk kommer hem till oss, men av någon outgrundlig anledning ber jag alltid om ursäkt för köpekakorna och snabbkaffet. Jag vet inte vem jag har försökt lura? Mig själv eller gästerna? Från och med i dag tänker jag sluta be om ursäkt för att jag inte tycker att det är vidare kul att stå vid spisen.

Anteckningar

Sanningen är den att mitt intresse för "Försök att inte se så snygg ut" har svalnat. Det känns helt enkelt inte lika kul längre. Samtidigt är jag väl medveten om att mitt bloggande går i vågor. Ena stunden publicerar jag inlägg på löpande band, andra står det helt stilla i blogginspirationshjärnan (bra ordval Egoistiska egon).

I dag har jag mycket att skriva om, men ingen större lust att sitta framför dumburken och plita ner allt. Därför får det här inlägget fungera som en slags minnesanteckning. Jag skulle kunna skriva:
- Om varför jag blev så förvånad när jag läste att det finns en sexvideo med Leighton Meester.
- Ett långt och matigt inlägg om hur irriterad och frustrerad jag blir när jag hör människor gnälla på barn.
- Ett inlägg om hur vemodigt det känns att lämna bebisbubblan.

Kära dagbok,

Det är inte klokt vad grejer man packar med sig när man åker i väg med två ungar. Blöjor, välling, nappflaska, extrakläder, tandborstar och barntandkräm, skötväska, barnvagn, regnskydd till barnvagnen, nappar, bebiskudde, kan inte sova utan-nallen, snuttefiltar, solskyddsfaktor, båda ungarna m.m. och så allt man själv behöver. Det spelar egentligen ingen roll hur länge man ska vara borta - allt måste med.
"Det ser ut som om vi ska bila genom Europa", konstaterade vi krasst när vi smällde igen bildörrarna.

Vi hade inte ens hunnit utanför parkeringen när bilen började tjuta. Vi kollade alla dörrar och jodå, de var stängda, flyttade runt på grejer och funderade på om det möjligtvis kunde vara slut på något.
"Du..."
"Mmm..."
"Känner du att det skakar?"
"Ja?!?"
Han körde upp på cykelbanan. Hoppade ur bilen och såg plötsligt väldigt uppgiven ut.

P U N K A.

Hjulet byttes och vi åkte ut till havet för att fira midsommar, vilket var väldigt trevligt, men inom loppet av 24 timmar var vi hemma igen. Tre fjärdedelar av familjen är sjuk. Jippi!

Småbarnsåren är tydligen de bästa, del 185

Lillebror övar på sitt senaste partytrick.

Lägesrapport

Kom på Sockertoppen med att äta kall pastasås med fingrarna.
Dags för lunch.

Kära dagbok,

I natt visade sig en mycket oväntad människa i mina drömmar. Så oväntad att jag i sömnen kunde reflektera kring vad jag drömde om medan drömmen pågick. Väldigt avancerat, skulle jag vilja påstå.

Det var kul att drömma om den här oväntade personen, särskilt då jag inte har träffat honom på tio år. Jag minns att jag träffade honom på pendeltåget från Sollentuna. Han var med sina kompisar och jag med mina. Efter det hängde vi med varandra så fort vi fick chansen. Ett par månader senare ringde en kompis upp mig mitt i natten. Hon sa "förlåt mig, jag har gjort något dumt. Fast det förstod jag först efter." Hon hade hånglat med honom och jag trodde på fullaste allvar att mitt liv var över. Han var lite äldre än mig och jag minns att han sa "men vadå, är vi tillsammans eller" när jag ringde upp honom morgonen efter att min kompis biktat sig.
"Näe, det är vi verkligen inte", svarade jag och slängde på luren.

Jag har lust att kolla upp honom t.ex. på Facebook i en sann vad gör du nuförtin-anda, men jag minns inte vad han heter i efternamn. Och kompisen som han hånglade upp har jag inte sett på år och dar. Nåväl. Det var i alla fall kul att träffa honom i drömmen.

Småbarnsåren är tydligen de bästa, del 184

Bland det roligaste Sockertoppen vet när han är hemma pga sjukdom är att slänga upp "Nya familjeläkarboken" på köksbordet. Sedan går vi igenom hela kapitlet "Ställ din egen diagnos".
"Har du hudklåda utan utslag?"
"Nääääeeeee."
"Okej. Är du förvirrad?"
"Haha nääääeeeee."
"Okej, inte förvirrad. Men har du ett onormalt beteende då?"
"Nääääääeeee."
"Inte det heller säger du. Har du ofrivillig urinavgång?"
"Hihi nä jag kissar inte på mig."
"Inte det heller, okej men den här då är du ett skrikigt spädbarn?"
"Neeeeeej."
"Nähä..."

Och så fortsätter det med start på sida 78 till sista frågan på sida 240:
"Är du en gamling och förvirrad?"
"Haha mamma, näääe."
"Men... Vad är du för sjuk då?"
"Förkyld, så klart."

En "Linda Skugge"

Våren 2008

Jag kan inte ha mina gummistövlar längre. Stövlarna var helt perfekta - svarta, funktionella och höga i skaftet. De är fortfarande funktionella och höga i skaftet, men så växte mina fötter minst en storlek under graviditeten och nu får jag hemska brännsår på hälarna. Dessutom känns de lite väl smala över foten. Jag måste helt enkelt investera i ett par nya stövlar. Vart kan man hitta ett par prisvärda, funktionella, svarta alternativt gröna gummistövlar med högt skaft?

Och ute öser regnet ner, i dag igen

Jag har på känn att sommaren som kom och försvann lika snabbt börjar bekanta sig med oss igen redan nästa vecka. Ja, när vi minst anar det skingras molnen. Då får ni njuta. Själv ska jag sitta inomhus resten av sommaren, med start nästa vecka. Men jag klagar inte för jag får ju göra det jag älskar - jobba hårt!

Lyxproblem

Jag har suttit vaken och väntat på CSI och tänkt att om jag orkar ska jag t.o.m. se Criminal Minds, men när Kanal5 rör om i tablån på det här sättet får det faktiskt vara.

Bakgrund: vanligtvis sänds CSI vid midnatt natten till måndag och Criminal minds en timme senare.

Den där om att blicka tillbaka

För åtta månader sedan var jag väldigt nyförlöst och inskriven på BB. Besökstiden hade just tagit slut och min man var på väg hem. Jag låg vaken ett bra tag och tänkte på hur överjävligt det är att nyblivna fäder skickas hem när de skulle behöva få vara nära sitt barn.

Suddiga vardagspixlar

Det är nog inte så värst svårt att förstå vad de tittar på. Dumburken, så klart.

Ett par fula men gudomligt sköna sno med sig-tofflor!

Vi har äntligen hittat en granne att byta tidning med! Hallelujah för lokaljournalistik!

Så nära, men ändå så långt ifrån varandra.

Jag och min stjärt!

En typisk läsare

Om du är en typisk läsare skriver du in adressen direkt i webbläsaren och stannar på "Försök att inte se så snygg ut" i två minuter och två sekunder. Du bor i Stockholm eller i Umeå och verkar föredra Windows och Firefox före allt annat. Du klickar gärna på kommentarerna till respektive inlägg, men har sällan något att tillägga. Du är en lojal besökare och återkommer ett par gånger om dagen.

Den där om att blicka tillbaka

Juni 2008

På den tiden trixade jag med mindre snygga, men väldigt praktiska lösningar för att slippa slösa pengar på trista mammabyxor.

Jag är tillbaka!

JennyWappadou skrev "Nämen! Det lustiga i det här är att jag tänkte sno din "Dagens"-lista i det där inlägget, därför att jag oxå hade brist på annat. Men jag hittade den inte. Det var längesen du hade den. Skulle vi kunna utöva byteshandel, kanske?"

Hon har rätt. Sist jag publicerade en Dagens-lista var i slutet av november, förra året. Här är dagens "DAGENS":

DAGENS VILL HA: gräs på baksidan, tack! Ursäkta min dåliga franska men jag är nå så djävulskt less på grus, sand och krossade stenar.
DAGENS KLÄDSEL: underkläder, trasiga jeans som jag köpte för fem år sedan, vit klänning med märkligt mönster, randig tjocktröja och gummistövlarna jag får skavsår av.
DAGENS SMINK: i dag är jag naturligt vacker.
DAGENS FRISYR: i ett stort behov av hundra borsttag.
DAGENS HÄNDELSE: när jag drog i väg med tre 5-6 åringar på en cykeltur i närområdet.
DAGENS LÅT: jag har, hör och häpna, inte lyssnat på musik på hela dagen. Eller har jag det? I bilen på väg ut till the Obbola Family kanske, men det var inget jag la märke till.
DAGENS PLANER: få ungarna i säng, slötitta på teve och förhoppningsvis somna innan CSI börjar vid midnatt.
DAGENS SAKNAD: tålamod.
DAGENS DUMMASTE: att regnet antingen lurat eller öst ner hela dagen.
DAGENS SJUKA: dagen har varit relativt frisk.
DAGENS DROG: familjelivet.
DAGENS ROLIGASTE: att ge bort presenter.
DAGENS FAVORIT: min man.
DAGENS KÖP: en orange dahlia, som jag planterade i den ursnygga krukan som vi fick av min svärmor.
DAGENS GODIS: äter inte godis.
DAGENS HUMÖR: käck. Ja, precis så känner jag mig i dag. Käck och kanske till och med lite hurtig.
DAGENS ORD: tålamod.

God morgon, världen!

Den här morgonen ångrar jag bittert att jag såg på CSI Miami i natt. Åhåhjaja. Att jag aldrig lär mig. Så länge jag envisas med att slötitta på CSI, vilket jag gör varje kväll (det är ju min kvällsvälling), kommer sömn fortsätta att vara en bristvara i mitt liv.

I brist på annat

Hittade en blogglista hos JennyWappadou

1. VAD HETER DU?
Alexandra.
2. VAD ÄR DET FÖR FÄRG PÅ BYXORNA DU HAR PÅ DIG?
Jag har inga byxor på mig.
3.VAD LYSSNAR DU PÅ JUST NU?
Någon halvkass film som står på i bakgrunden.
4. VAD GJORDE DU IGÅR KVÄLL?
Inget särskilt.
5. VAD VAR DET SISTA DU ÅT?
Två hårdbrömackor med greve på.
6. DET FÖRSTA DU LÄGGER MÄRKE TILL HOS DET MOTSATTA KÖNET?
Näsan!
7. HUR MÅR DU IDAG?
Jag är trött, törstig och öm i korsryggen.
8. VILKEN ÄR DIN FAVORITDRYCK?
Kaffe.
9. FAVORITSPORT?
Jag gillar att kolla på simning.
10. HÅRFÄRG?
Mörkbrun.
11. ÖGONFÄRG?
Grönblåa.
12. SOLUPPGÅNG ELLER SOLNEDGÅNG?
Soluppgång.
13. LYSSNAR PÅ JUST NU?
Just nu? Jamen det har jag ju redan svarat på (läs teven).
14. KRAMAR ELLER KYSSAR?
Omöjligt att välja.
15. HUR BOR DU?
I ett radhus.
16: VAD LÄSER DU?
En biografi om prinsessan Diana och Joyce Carol Oates dagbok.
17. FAVORITSPEL?
Alfapet.
18. KAN DU NUDDA DIN NÄSA MED TUNGAN?
Nej.
19. KAN DU KORSA ETT ÖGA ÅT GÅNGEN?
Nej.
20. ÄR DU ROMANTISK?
Jovars.
21. SKULLE DU SÄGA SJÄLV ATT DU ÄR LYCKLIG?
Ja, men visst händer det att det känns som om livet jävlas med mig.
22. VAD SKA DU GÖRA IMORGON?
Jobba.
23. VAD ÄR KLOCKAN JUST NU?
22.55.

Och jag som trodde att jag kände min kropp

Jag hittade ett, vad jag trodde var, nytt födelsemärke under ena bröstet i kväll. Min första tanke var "hur i hela fridens namn kan jag ha missat det här?" Det är lite större än ett knappnålshuvud och sitter synligt. När jag hade duschat klart visade jag födelsemärket för min man och han bara "det där? Det har du alltid haft."

Hej bokkonsument!

Jag hittade en bokenkät som bokhoran Helena hade knåpat ihop mellan "matningar och (alltför korta…) lässessioner."

Senast köpta inbundna bok: Joyce Carol Oates dagbok 1973-1982
Senast köpta pocketbok: "Jehåvasjäveln" av Henrik Pettersson.
Favoritgenre: Ingen särskild? Men det finns många genrer som jag inte läser t.ex. fantasy, deckare, skräck osv.
Ultimata längden på en bok: Det beror helt på hur sugen jag är på att läsa.
Favoritbokhandel: Akademibokhandeln.
Favoritbibliotek: Stadsbiblioteket.
Favoritplats att läsa (i hemmet): Badkaret! Jag har till och med börjat med "att läsa i badkaret"-böcker, som oftast är ganska tunna och lättlästa. Min senaste badkarsbok var "Jag tror att vi behöver prata faktiskt".
Favoritplats att läsa (utanför hemmet): Gåendes alternativt på en parkbänk i väntan på något.
Fem författare du alltid köper i inbundet format: Jag köper väldigt få inbudna böcker. Den gemensamma nämnaren för mina inbudna böcker är nog att de är köpta på bokrean.
Bästa lässnackset: Snacks är inte min grej. Om jag äter medan jag läser så är det vid köksbordet. Typ en brunch medan Lillebror sover.
Bästa läsdrycken: Kaffe.
Bästa bakgrundsljudet vid läsning: Tystnad, men det är dessvärre en bristvara i mitt liv.
När på dygnet läser du helst? Närhelst jag får tid.
Bästa bakfylleläsningen: Den bok som jag läser för tillfället, skulle jag tro.
Bästa kollektivtrafikläsningen: En bok jag redan fastnat för. Det är nog svårt att koncentrera sig på en ny bok när man trängs med vilt främmande människor.

Småbarnsåren är tydligen de bästa, del 183

"Hej, det är Å från BVC (läs barnavårdscentralen) jag undrar vilket hus ni bor i?"
En kort tystnad uppstod. Shit, var det i dag, tänkte jag men sa något helt annat.
"Det står en liten grön barncykel utanför vår dörr."
"En grön barncykel...", sa hon frågande.
"Vänta lite så kommer jag ut."
Jag slet på mig min mans jeans, en skjorta och gjorde mitt bästa för att få bort gårdagens mascara som hade kletat fast sig på kinderna.
"Hej hej, här bor vi", ropade jag så käckt jag kunde.

När hon hade gått ringde jag min man:
"Eh alltså visste du att BVC skulle komma i dag."
"Var det i dag.. Just ja, det var det. Jag tänkte på det tidigare i veckan..."
"Jag med. Vi låg och sov när hon kom."

Svar till Johanna

Hon skrev "Ja, det verkar bara vara du som har ett så avslappnat och fint förhållande till din stjärt! Du borde ha sommarkurs i ämnet "tights och stjärten, så gör du", jag skulle definitivt gå"

Kursen hålls på vår altan i augusti. Välkommen!

För er som inte hänger med i svängen kan jag berätta att hon svarar på en kommentar jag lämnade i hennes blogg. Hon hade skrivit ett inlägg på temat tights och tröja som inte döljer rumpan - bra eller anus? Någon svarade att tjejer inte skulle haft korta tröjor till tights om de såg hur de såg ut bakifrån och de flesta konstaterade att de har tights men alltid med lite längre överdelar som täcker rumpan. Det här är inte ett livsviktigt ämne, men jag blir ändå helt paff att det finns folk som tycker att jag borde dölja min stjärt.

Under 2 täcken

Från och med i kväll sover vi under varsitt täcke. Just nu känns det som om vi har ställt ett nattduksbord mellan resårmadrasserna.

Kära dagbok,

I dag känner jag, för första gången på många år, att jag skulle kunna tänka mig att flytta från stan. Just nu orkar jag inte gå in på varför, men jag kan i alla fall säga så mycket som att det har att göra med hur Umeå kommun styrs.

Jag är naturligtvis medveten om att kryptiska inlägg, som det här, gör många människor halvt frustrerade: "Jaha, men om hon inte vill berätta mer varför skriver hon om det då? Har hon inte hört den där att säger man a måste man säga b?" Det är lite samma sak som att uppdatera sin facebookstatus med hemlighetsfulla och lite märkvärdiga meddelanden. Spännande för den som skrev det, mindre spännande för resten av världen.

Jag återkommer i ämnet.

En svängom i byn

Vi drog på en Obbolarajd i kväll. Först drack vi kaffe hos svärföräldrarna ute vid havsviken. Vi tackade för oss och körde in till byn där the Obbola Family bor för att träffa den nyaste familjemedlemmen. Sista stoppet var i ett trähus med den mest fantastiska trädgården där vi fick en inblick i hur vardagen kan se ut för de som köper ett renoveringsobjekt.

Jag bara "kom ungar så tar vi en fin bild i Photo Booth":

Min första bandtröja

Det stämmer. Jag har bestämt mig för att dra ner på konsumtionen och bli mer eftertänksam, men när jag frågade mig själv om jag skulle klara mig utan t-shirten på bilden ovan var svaret givet. Jag kunde inte alls tänka mig att leva ett liv utan Two White Horses toksnygga t-shirt!

Linda bara "vad få inlägg det varit de sista dagarna"

- Jag har varit på avskedsfest hos en kompis som flyttar till London.
- Sockertoppen, som tidigare vägrat att ens titta åt sin cykels håll, svarade ja när jag frågade om vi skulle plocka fram cykeln. Efter att sadel och styre höjts till maxgränsen gick vi till en öde parkering för att öva, öva och öva ännu mer. Det behövdes knappt. Han hade koll på läget redan efter några minuter. Så vi har gått en herrans massa promenader för hans skull. Nästa steg är att montera lös trampor och stödhjul. Enligt säkra källor hittar man balansen fortare då.
- Lillebror har fått sin första tand = han har sovit oroligt de senaste dagarna = vi har varit sjukt trötta.
- Vi har röstat.
- Vi har storhandlat.
- Vi har storstädat.

Lägesrapport

Jag är vaken, men ska snart gå och lägga mig igen. Ni bara "jaha?" och jag bara "jamen vad tusan, ett ointressant inlägg måste ju vara lite bättre än inget alls."

Fi fan vad bra hon är!!!

Länkkärlek

Bloggen "Käre Shimoda, vet du vem jag såg?" innehåller brev till skvallerkungen Hans Shimoda om vilka kändisar som har setts till.

Kära dagbok,

Den här torsdagen är en sådan där dag då allt går lååångsamt. För en stund sedan slet jag på mig ett par jeans och en kofta för att dölja att jag fortfarande har på mig nattlinnet. Jag skulle ut. Hämta posten och lämna en påskriven offert angående gräset, men lyckades bara med det förstnämnda uppdraget. Markarbetarna syntes inte till, vilket innebär att jag snart måste ut igen. Pust! Ungarna leker koncentrerat på varsitt håll. Själv dricker jag min femtioelfte kopp kaffe för dagen och hoppas på att just den här koppen ska kicka igång systemet.

Det senaste

Plank under fötterna i stället för grus.

Småbarnsåren är tydligen de bästa, del 182

Lillebrors ben fastnade när han la sig över en grön leksakskrokodil i trä. Han grät inte, men frustade och pustade högt. Jag tänkte att han skulle få försöka veckla ut benet själv. Efter en stund gick Sockertoppen fram och drog ut benet.
"Vad snäll du är som hjälper din bror, men tror du inte att han behöver lära sig att göra sådant där själv?"
"Jo, men jag orkar inte höra på hans gnäll."

Då sitter jag bänkad framför radion

S skrev "Det här har ingenting med inlägget att göra, men jag är förvånad över att du inte tagit upp ämnet sommarpratare ännu. Du känns som den som borde ha basunerat ut nyheten först i bloggvärlden!"

Nämen var det i dag, tänkte jag och skrev www.sr.se i adressfältet.
"Jaha ja, det var visst i dag", sa jag till mig själv innan jag plitade ner en väldigt spontan lista på årets sommarvärdar som jag vill lyssna på:

20 juni Ingvar Kamprad
22 juni Hanna Hellquist
27 juni Linda Olsson
5 juli Herman Lindqvist
16 juli Ann Heberlein
17 juli Elizabeth Gummesson
19 juli Per Olov Enquist
1 augusti Alex Schulman
8 augusti Bodil Malmsten
12 augusti Frida Hyvönen

Bild: sr.se

Suddiga vardagspixlar

De säger att jag har blivit både brun och smal. Jag skulle tro att det är resultatet av att jag styr omkring på barnvagnen minst en timme varje dag. Man ska inte underskatta vardagsmotionen!

"He ska börjas i tid." Skämt åsido. Jag fattar inte att ungen kan vara så förtjust i kaffe som han är. Om han fick skulle han lätt hällt i sig tamekaffet som han höll i medan jag fixade med Lillebror.

Fyra sockersöta nollåttor (de är födda under 2008) i tjusiga kappor varav ena modellen verkar vara extra populär! Hö hö!

Den här tavlan väckte ett starkt habegär!

Det var det värsta!

Min relation till Telia har varit allt annat än god. Så fort jag kunde avsluta mitt mobilabonnemang gjorde jag det med glädje. När jag betalade den sista räkningen drog jag en lättnadens suck och tänkte "nu är det äntligen över".

Bland dagens post hittade jag ett brev adresserat till mig. Ett brev från Telia. Det kan inte båda gott, tänkte jag medan jag slet upp kuvertet. Det första jag såg var en faktura:
"Men va faaan", svor jag åt brevet.
"Men vänta nu.. Vad betyder det... Va? Wihooooo! Telia är skyldig mig pengar!!!"

Kära dagbok,

I går läste jag på Statens folkhälsoinstituts webbsida att förskola är bra för små barn. FHI har gått igenom en herrans massa studier och till slut kommit fram till att barn som är ett till tre år gamla har en bättre intellektuell utveckling än jämnåriga som varit hemma. Dessutom har de kommit fram till att tidigare studier som visat motsatsen, alltså att förskola är skit, oftast genomförts på förskolor med bristande kvalitet och låg personaltäthet.

Jag tycker att man kan dra minst två slutsatser av den här informationen:
1. Anti-dagisfolket bör genast kliva ner från sina höga hästar!
2. Men viktigast av allt - mer pengar till barnomsorgen, tack!

Note to self
Jag måste bli bättre på att berätta för personalen på Sockertoppens förskola hur nöjda vi är!

Jag sätter in pengar på ditt konto i morgon som överenskommet

Malin skrev "Varför blir jag förvånad när du säger att du inte ser dig stå och rulla köttbullar? Jag har fått någon slag bild av att du är en sån där allroundkapabel person som kan allt praktiskt! :)

Förresten läste jag när du skrev om modebloggning och du skrev nåt i stil med att du inte har nog koll på trender och vad det var. Men du har ju sån helskön klädstil. Jag trodde att du var en sån där superrätt mediatjej som en annan kunde kolla in för att se vad som är inne i den sköna svängen, ja jag blir så förvirraaaad...
(Jag tycker förresten inte alls att man måste ha någon koll på eventuella trender för att få rätt att blogga om sina outfits. Det är mycket roligare med en egen stil.)"

Småbarnsåren är tydligen de bästa, del 181

Sockertoppen fick riktig husmanskost till middag i dag. Hemgjorda köttbullar, kokt potatis och brunsås plus lite rivna morötter vid sidan. Ni skulle sett hans min när jag ställde fram tallriken. Han var både förvånad och förtjust:
"Mamma har du lagt det här?"
Jag tänkte dra ett dåligt skämt, men insåg att han inte skulle förstå. Så jag sa som det var:
"Nä, det är din gammelfarmor som har lagat maten."
"Jag förstod det..."

Han förstod det. Han förstod. Det.
Pust!

Småbarnsåren är tydligen de bästa, del 180

I kväll vankades det föräldramöte på Sockertoppens förskola. Den här gången var vi inbjudna med anledning av att Lillebror har fått en plats där. Fröknarna gick igenom rutiner, inskolning och allt annat som kan vara viktigt att veta som förälder till barn som spenderar sina dagar på en förskola. Bland annat tog de upp sjukdomar och berättade när och hur länge barnen ska stanna hemma vid sjukdom.
"Beror det på om man har feber eller inte", var det någon som frågade.
"Har man feber stannar man hemma. Man måste utgå från barnets allmäntillstånd", sa en av fröknarna.
"Oj, det blir svårt...", tänkte samma person högt.

Vadå svårt? Är man det minsta tveksam stannar man hemma med ungen. Jag blir så provocerad av föräldrar som skickar hängiga ungar till förskolan. Visst kan det vara svårt att få ihop det med jobbet, men i längden tjänar alla på det. Framför allt det hängiga/sjuka barnet som får vara hemma och ta igen sig.

Länkkärlek

Majoriteten av mina läsare är från södra Sverige, men varje dag registrerar min besöksräknare en hel del IP-adresser från Umeå med omnejd. Därför tänkte jag tipsa om Umeåbloggar som läser dagligen. Klicka på respektive skärmdump för att komma till rätt blogg:

Världen enligt J
Jag heldiggar att även fast jag läst hennes blogg i snart ett år fortfarande inte har listat ut vem hon är.


UNDERBARACLARA
Bloggdrottningen av Umeå!


Hittills
En fin hemvändarblogg. Om jag fick välja skulle hon sätta betyg på varje hus de kollar på. Det skulle liksom vara som grädden på moset!


Och det snurrar, det snurrar, snurrar
Jag gillar särskilt att inläggen handlar om henne och att de nästan alltid är reflekterande.


Ivana har börjat blogga igen! Sweet!


Mina bestyr
Hon har skaffat sig en ny kamera och tar fina bilder.


milkbartoilet
En soon-to-be-bibliotekari skriver från Umeå. Hon skriver mycket om litteratur, vilket jag uppskattar.


Skatan skriver
Skatan uppdaterar alldeles för snällan! Kom igen nu va!


Bittersweet
Bloggen uppdaterar ofta och mycket! Jag gillar särskilt de fina bilderna! Extra spännande är att the Obbola Family inom de närmsta 9-13 timmarna har träffat sin dotter för första gången. Åhhh!


Lovisienstadt
Hur bra blogg får man ha, undrar hon. "Jag vet, jag vet", ropar jag, "så bra som din förstås."

Ännu fler Umeåbloggar hittar ni här.

Fråga nio till mig själv

För några dagar sedan skrev Emelie tilll mig att hon tycker att frågorna till mig själv numera är hennes favoritinslag vid sidan om "Småbarnsåren är tydligen de bästa." Så bra då, tänkte jag och bestämde mig för att fortsätta trots att jag förlorade en viss utmaning.

"Men hörru AMO, det blev ju bara 141 inlägg. Hur känns det att förlora mot sig själv?"

Svar: Lite surt, faktiskt. Men jag skrev ändå en hel del inlägg trots att det stod stilla i blogginspirationshjärnan vid ett flertal tillfällen. Så tummen upp för mig! Även om det är krävande gillar jag verkligen att dagligen blogga om mig själv och mina bestyr. Bara det att jag kan gå tillbaka i tiden och se vad jag gjorde eller tyckte och tänkte ett visst datum är guld värt. För en stund sedan såg jag t.ex. en tre år gammal bild på mig själv när jag var blond och hade tunna ögonbryn. Hög skämsfaktor, kan jag lova.

Den där om att blicka tillbaka

Juni 2007

Ett sjaltips!

Väldigt inspirerad av min svågers flickväns orangea sjal, som hon hade på bröllopet förra helgen, stegade jag in på tygbutiken med ungarna i släptåg:
"Två meter mudd ehm... just ja, muddväv, tack."

Min fina marinblåa sjal är troligtvis den skönaste jag har haft! Jag är inte så värst tygkunnig, men man skulle kunna säga att muddväv är en trikåtub, typ. Dessutom är muddväv tokbilligt jämfört med vad sjalarna kostar i valfri klädbutik. Ett litet tips bara!

Ljud

Det är sällan tyst här i Bullerbyn. Är det inte byggarbetarna eller barn som leker är det fåglar som slåss på balkongen, insekter som hamnat fel eller berusade tonåringar på väg till festen på holmarna.

I skrivande stund lyssnar jag på en geting eller är det ett bi som verkar vara vilse i vårt sovrum. Utanför slamrar byggarbetarna med sina verktyg och tunga maskiner kör den korta sträckan ner till höghusen och tillbaka till platskontoret igen.