Goda nyheter

Under förmiddagen fick jag veta att datasnubben har lyckats rädda det mesta ur gammdatorn, som gav upp för ungefär 1,5 vecka sedan.

Suddiga vardagspixlar

Bortse från den sammanbitna minen, egentligen är jag råglad och väldigt stolt över mig själv!!!

Jag kan inte sluta titta på min senaste bakgrundsbild.

Bokrea 2010, första omgången:
Herman Lindqvists "Madame de Pompadour".
Mohammad Fazlhashemis "Vems islam".
Gunilla Bergenstens "Familjens projektledare säger upp sig".

Nyhetens behag?

"Alltså fatta, jag har körkort."
"Ja, skitkul!"
Fem minuter senare:
"Men alltså kan du förståååå, jag har körkort."

"Hej, alltså jag förstår förstås att det här kommer att bli ohållbart i längden, men jag bara måste berätta att jag har kört till Maxi."

Är det en vanlig dag?

Ja, är det en vanlig dag? Nej, det är ta mig tusan ingen vanlig dag. I dag är nämligen dagen då jag tog körkort!!!

Det var det värsta!

Katta Kvack och bloggaren bakom när det börjar gillar "Försök att inte se så snygg ut" så pass mycket att de båda två gett mig en bloggaward. Tack snälla, säger jag!

Den som har fått en award bör tydligen:
1. Kopiera awarden på sin blogg.
2. Länka till personen som gett dig awarden.
3. Berätta sju intressanta fakta om dig själv.
4. Välj ut sju andra bloggar du vill ge awarden till.

3)
- Eftersom jag måste höra vad jag skriver har jag fått för mig att det måste se väldigt lustigt ut när jag mumlandes hänger över tangentbordet.
- Jag har snart bloggat i fem år, men jag kan inte se framför mig hur länge jag kan tänkas fortsätta. En vecka? En månad? Ett år? För evigt?
- Jag tycker att det är osunt att kväva ilskan i det tysta när man är arg. Ut med det i stället!
- Jag har sagt fi-hitta i direktsändning. Det var pinsamt.
- Jag vet inte hur många gånger jag har bestämt mig för att ALDRIG mer köpa tidningen mama för att sedan komma på mig själv att smygläsa den i badkaret. Senast var i helgen och det var naturligtvis sista gången det hände.
- Jag gillar bloggare som är generösa med länkar, inte nödvändigtvis till "Försök att inte se så snygg ut", utan mer generellt sådär. En ny favorit i bloggosfären är bara ett par klick bort. Hjälp mig att hitta dit!
- "Jag? Nej, det där får ni lösa själva!" konstaterar jag krasst när ungarna har bråkat, vilket de gör ofta.

4)

Mitt liv som populärkulturjunkie

BookyDarling

NetWorking
jennymaria
Tuffast av alla.
Glitterfittorna
You will eat it and you will like it

Tack för intressanta, välskrivna och underhållande bloggar! Men för allt i världen, känn ingen press på att skicka det här vidare. Jag ville bara visa min uppskattning!

Är det en vanlig dag?

Nej, det är ingen vanlig dag, det är sorgens dag. I dag är nämligen dagen då jag kuggade på körprovet eftersom av att jag gled på kopplingen, vilket inte är miljövänligt och man ska naturligtvis köra miljövänligt. Jag har planerat att sörja en stund till, sedan ska jag samla ihop resterna av mig själv och göra ett nytt försök på onsdag.

24 timmars mediacelibat

Inför ett seminarium på torsdag måste jag viga ett dygn åt att försöka avskärma mig från all sorts media, vilket innebär att jag inte får kolla mejlen, logga in på Facebook, följa dagens nyhetshändelser, blogga, lyssna på radio, titta på teve, läsa en bok, prata i mobiltelefonen, lyssna på musik ect.

När föreläsaren delade ut uppgiften blev jag genast rastlös och nästan lite stressad. Jag har inga problem att stänga av datorn och låta bloggen ligga vilande eller att läsa en bok i stället för att se på teve, men att avstå från allt under 24 timmar känns övermäktigt. Herregud. Jag får inte ens läsa en bok eller lyssna på radio:
"Är det tryckt på ett papper, använd det inte.
Drivs det med el, använd det inte."

Sedan ska jag svara på frågor som kan man leva ett liv utan medier i dagens samhälle och vilket medium är svårast att klara sig utan? Men också, hur många gånger jag ofrivilligt blev exponerad för medier under dygnet.

Just nu försöker jag reda ut vilken dag, tisdag eller onsdag, det passar bäst genom att scanna av Sveriges radios tablå och en tevesajt. Det lutar åt onsdag. Även om jag kommer att göra det här med ett visst motstånd känns det väldigt spännande. Jag lovar att återkomma i ämnet!

Suddiga vardagspixlar

Av någon oförklarlig anledning känner jag mig inte helt bekväm vid min nya dator. Kanske beror det på att jag fortfarande väntar på svar om det går att rädda något från gammdatorn.

Fågelbokmärket lever sitt eget liv och dyker upp lite varstans här hemma, nu senast i boken längst ut i bokraden på mitt nattduksbord. Sist såg jag den under mattan i hallen på övervåningen, men det är fortfarande oklart vem som har tryckt ner fågeln i boken.

I helgen har jag betygsatt över 400 böcker på Boktipset, det var kul, men jag betvivlar att jag kommer att använda mig av sidan i framtiden.

Under torsdagen den 18/2 tvingade jag mig själv till att:

1. Trycka gasen i botten trots hela min kropp skrek "gör det inte snälla, gör det inte" (sista körlektionen innan uppkörningen på måndag).
2. Skriva på akademiska trots jag tycker att det är urfånigt.
3. Inte blogga trots att jag hade minst tre inlägg på lager.

2 anledningar till att fira:

1. 61 av 65 rätt på teoriprovet i morse.
2. Namnsdag.

Suddiga vardagspixlar

Ny dator.

Ny lugg.

Detta bör ni läsa

Clara undrar varför är det så mycket svårare att vara en kvinna som trashar? Det undrar jag också.

Vi hörs snart!
Mvh
// A.M.O. som väntar på sin nya dator som enligt uppgift ska dyka upp under dagen.

Nu är min dator i teknikhimlen

Sex dagar innan hemtentan ska vara inlämnad och lagom till en brådskande deadline gick min dator sönder. Jag vill inte strö ännu mer salt i såren så fråga inte hur den gick sönder, men ett par barnhänder var i alla fall inblandade.

Får jag inte tag i en dator under morgondagen kan det hända att det blir glest med inlägg här på "Försök att inte se så snygg ut" de närmsta dagarna, men misströsta inte! Jag har ju en grym länklista en bit ner till höger!

Ett ruggigt bra beslut!

Jag bestämde mig för att vara ledig i dag trots att högen av måsten och borden når ända upp till taket.

Suddiga vardagspixlar

En annan vy vid den uppmärksammade busskuren! Vi brukar stå just precis under benen och fundera på vem som sitter där. Förhoppningsvis är det Umeås själ som blickar ut över en av stadens viktigaste knutpunkter och funderar på vad nästa steg är.

Min senaste bakgrundsbild, som jag hittade på Liselotte Watkins blogg.

Jag fick nöjet att vara med Lillebror på tu man hand i kväll, vilket inte händer så ofta. Vi slog på hans bongotrumma, dansade tryckare till Sades senaste album och när vi inte läste om prinsessan som dödar drakar kastade vi köksredskap efter varandra. Vi hade en fin stund ihop. Sedan kom storebrorsan hem igen och då var jag inte lika intressant längre.
"Kommmeeee Bhiii-leeeeeee", tjöt Lillebror.
Det stavas tydligen syskonkärlek.

"Egentligen är jag ganska trött på allt barnsnack, men...", del sju

"Ska vi kolla när man kan börja spela fotboll", frågade jag eftersom Sockertoppen har pratat mycket om att han nog skulle vilja spela fotboll. Av erfarenhet vet vi att det inte bara är att börja en sport, man måste se till att få en plats i tid.
"Men jag vill inte spela fotboll", sa han.
"Jasså, vad vill du göra då?"
"Spela ishockey", sa han med flera utropstecken efter.

Gissa hur jag reagerade:
1. Med tystnad.
x. Jag blev fullt upptagen med att dölja rysningen som drog genom kroppen.
2. Med genuin glädje utbrast jag "nämen, så roligt!!!"

I brist på annat

Jag hittade en bokenkät när jag klickade in mig på Bokhora tidigare i dag:

Som läsare är jag: ganska hetsig, men på ett bra sätt.

Som bloggare är jag: luststyrd! Vissa dagar publiceras inte ett enda inlägg, andra dagar kan det bli uppåt sju, åtta stycken. Dessutom är jag väldigt stolt över "Försök att inte se så snygg ut", som har blivit en himla bra blogg det senaste året.

Senast lästa bok: bortsett från Körkortsboken 17 så är det Herta Müllers "Hjärtdjur", som jag dessutom hade nöjet att diskutera om tillsammans med deltagarna i bokcirkeln. Men jag har fortfarande inte bestämt mig för om jag gillar den eller inte!? Jo, det gör jag men den är märklig, mycket märklig.

Senast påbörjade bok: jag började läsa Nick Caves "Bunny Munros död" under eftermiddagen men lade bort den igen när jag kom på vad jag lovat mig själv. Ingen annan litteratur än körkortsboken och kurslitteraturen innan teoriprovet och hemtentan, och hör sen!

Senast köpta bok/böcker: Nick Caves "Bunny Munros död" i pocketformat.

Favoritdeckarförfattare: har ingen. Kan inte ens komma ihåg sist jag läste en deckare?

Jag läser allt av: ingen särskild författare, men jag läser allt jag kommer över som handlar om drottningar.

Jag läser helst inte (genre/författare): deckare.

Vid hyllan för fackböcker letar jag: framför allt samhällsaktuella böcker, oftast letar jag bland pocketböckerna.

Förutom svenska läser jag gärna: jag läser ogärna på engelska, men måste jag så måste jag ju.

Högst upp i min att-läsa-hög just nu ligger: så fort jag har skrivit klart både hemtenta och teoriprovet, vilket jag gör nästa vecka, ska jag lägga mig i badkaret för att läsa ostört och inte kliva upp förrän vattnet är ljummet eller "Bunny Munros död", som sägs vara gjord för sträckläsning, är läst.

Högst upp på min bok-önskelista just nu står: "Marie Antoinette: The Journey" av Antonia Fraser eller "Marie Antoinette" av Desmond Seward, efter tips från en läsare.

När jag går på antikvariat letar jag alltid: jag letar sällan efter en särskild bok, men hittar ofta böcker som stått på "jamen justja, den vill jag ju läsa"-listan.

Suddiga vardagspixlar

När jag stod och huttrade i busskuren fick jag en känsla av att jag stod mellan två övergivna gravstenar. Hållplatsen som jag åker från ligger nämligen granne med den nedlagda biografen, som visade så kallade smala filmer, och Mimerskolans förfallna gymnastikhus, som bara blir fulare och fulare fast byggnaden egentligen är väldigt vacker.

Suddiga vardagspixlar

Den ena gick upp klockan 03.00 (nej, jag skojar inte), den andra muckar gräl med sin storebror precis hela tiden och som grädde på moset har den förstnämnda fått halsfluss.

DAGENS

DAGENS VILL HA: körkortet!
DAGENS KLÄDSEL: knallrosa strumpbyxor, svart klänning och vita "skoterskor".
DAGENS SMINK: inget.
DAGENS FRISYR: uppsatt.
DAGENS HÄNDELSE: härligt familjehäng UTOMHUS, det var första gången på flera veckor.
DAGENS LÅT: har inte lyssnat på någon musik i dag.
DAGENS PLANER: fortsätta göra proven så att jag kan göra teoriprovet i slutet av veckan och förbereda mig inför morgondagens så kallade lilla uppkörning.
DAGENS SAKNAD: kan man sakna något man aldrig har haft? I så fall saknar jag körkortet.
DAGENS DUMMASTE: varje gång vi besöker Västerbottens museum och Bildmuseet konstaterar vi att det är så himla dumt att de inte satsat på ett schysst kafé. Ett par torra muffins, en svettig dammsugare, blaskigt kaffe och några omaka drickor känns inte värdigt.
DAGENS SJUKA: jag blir vansinnigt provocerad av att föraren alltid är en han, aldrig hon, i dataproven. Det är sjukt att det inte prioriterades det när de gjorde om proven i samband med att Transportstyrelsen tog över ansvaret för körkortsfrågorna, första januari 2010. Hallå liksom, 2000-talet inte 1800-talet.
DAGENS DROG: kaffe.
DAGENS ROLIGASTE: samma som dagens händelse.
DAGENS FAVORIT: solen, helt klart.
DAGENS KÖP: en uppblåsbar jordglob till Lillebror och ett batteri till bilnyckeln.
DAGENS HUMÖR: rastlös.
DAGENS ORD: styrservo.

Suddiga vardagspixlar

Enligt ungarna var hörlurarna till en videoinstallation i Bildmuseet dagens höjdpunkt.

Umeåtips!

Ett par upphängda blodiga trosor på bild i en lokal dagstidning fick mig att haja till. Trosorna är en del av utställningen "Kvinnor och krig" som visas på Västerbottens museum från och med i dag. Det är fjorton konstnärer från Västerbotten, Västernorrland och Österbotten som har fått i uppgift att lyfta fram berättelser som sällan får samma utrymme när krig diskuteras - berättelserna om hur kvinnor drabbas.

Suddiga vardagspixlar

När jag upptäckte att solen letar sig in genom vårt köksfönster, vilket var väldigt längesedan sist, började jag genast längta efter de där sommarmorgnarna när vi äter frukost på farstubron. När tid inte är en bristvara kan man sitta där tills solen tar höger över takåsen, då skyndar vi oss genom huset till altanen på baksidan där vi blir kvar tills sena kvällen. Tänk vad lite solsken kan göra med en hopplöst trött människa.

Säg omelett

Stekte mitt livs första omelett i dag. Tillsammans med sallad, stekta tomater, kex och mjukost fick det bli dagens lunch. Så himla gott, men framför allt så enkel att ro ihop. Den åker rakt in på "orkar inte stå i köket längre än 15 minuter i dag"-listan.

Bra Umeåtips!

Apropå inlägget om visionärer och förebilder i Umeå skrev Anna "Du kanske kan få pepp på ställen istället för personer? Själv peppar jag på Flux Shop, Schmäck Kompaniet, Bokcafét, Galleri Andersson Sandström, framtida konstcampus. Och en massa annat."

Den första meningen tåls att tänka på!

"Egentligen är jag ganska trött på allt barnsnack, men...", del sex

"Men det här med feminism och genus, ibland går det ju överstyr", sa han uppgivet en stund efter att jag hade berättat hur förbannad jag var på en äldre man som hade pekat ut mig som en passiv och försiktig bilförare bara för att jag är kvinna.
"Men va? Hur menar du nu", frågade jag.
"Jo, alltså...", sa han och berättade han om ett dagi... förlåt, en förskola, som ska genomsyras av genustänkt, där hans ena unge spenderar sina dagar. Tydligen har de plockat bort dockor och bilar. "Och när ungarna började bygga bilar av lego plockade dom bort däcken och rattarna", fortsatte han.

Så, ursäkta min dåliga franska, jävla sorgligt. Kan de ens kalla sig pedagoger, undrar jag? Snacka om att misslyckas med att tänka utanför lådan.

Kort bokenkät

Nedräkningen till Grand Final i bilkörning har redan börjat så nu har jag förbjudit mig själv att läsa annat än - trummvirvel tack - teoriböckerna:

1) Vad heter boken du läser just nu?
"Körkortsboken 17"

2) Hur långt har du kommit?
Har läst igenom den tre gånger (!).

3) Beskriv boken med tre ord.
Tråkig men nödvändig.

4) På en skala 1-5, hur bra är den hittills?
Eftersom den är väldigt pedagogisk får den en trea.

Hallå, vart är ni?

Just innan det senaste förkylningsviruset gungade till vår vardag rätt rejält träffades jag och en grym kvinna, som jag nyligen har lärt känna, på en pub i stan. Vi pratade bland annat om att det mer eller mindre ekar tomt på folk att se upp till i Umeå. Visionärer. Förebilder.

Själv saknar jag personer som kan få mig att känna mig helt trygg i att bo kvar, att det går att utvecklas i min stora men lilla hemstad. Jag är helt övertygad att de finns, frågan är bara vart de huserar?

För snart ett år sedan flyttade en person som jag verkligen ser upp till från stan. Jag minns den där gången jag peppade upp mig själv innan jag med bestämda steg gick fram till henne för att söka jobb. Då visste jag inte att hon skulle bli en av dem som får mig att våga mer. Genom åren har jag blivit mer och mer imponerad av Linneas entreprenörskap, driv och pondus men också av hennes engagemang i stans kulturliv. Det är synd att hon flyttade, för Umeå (och jag) behöver henne!

Den där om att blicka tillbaka

Var: Norrbotten.
När: tidigt 1990-tal.
Intressen: målning, böcker, brottning och dans.
Kuriosa: jag var helt övertygad om att jag var född med brottarblod i ådrorna och poserade världsvant på sportsidorna i den lokala tidningen. Jag var grym, kände mig grym! Sedan flyttade vi till Stockholm och då ville ingen klubb ha med mig att göra "tjejbrottning? HAHA." En klubb var visserligen inte helt motvillig, men visade ganska snabbt att jag inte hade något där att göra. Jag hoppas att klubbarna är mindre inskränkta och mer välkomnande i dag.

Suddiga vardagspixlar

Jag bestämde mig för att trotsa kyla och gå hem i stället för att ta bussen. Jag älskar den här vintern!

Väl hemma fick jag en kort uppdatering om läget vid "skiftbytet" sedan fick jag Harry Potter-feber.
"Ska vi se på Harry Potter?"
"Men vi såg ju den i går..."
"Gör det något?"
"NÄÄÄ!!"

"Ac-ka dok-ka. Ac-ka dok-ka", sjunger Lillebror och snurrar runt, runt, runt. Gissa låten!

Och så vädret

Enligt gårdagens väderprognos för i dag skulle det vara 26 minusgrader nu på morgonen, men tänk så fel metrologen hade. Det är ju bara 20,6 grader kallt ute.

Ehm... Vart är täckbyxorna? Mössan? Vantarna? Raggsockorna? Understället? Halsduken?