fredagen den 14:e december 2012

Skitliv - ungas villkor på en förändrad arbetsmarknad

"Det gungar under fötterna här med och hjärtat har börjat hoppa över slag (det är ju inte farligt dock sa läkaren, jag är ju så UNG, det klarar min kropp och mitt hjärta av!)."

"I min bransch finns knappt heller kollektivavtal så den individuella löneförhandlingen och de vassa armbågarna blir oerhört viktiga. Vet inte om jag har lust med det så mycket längre..."

"jag har varit i liknande situation förstår jag nu av din text, och jag tyckte det var fullkomligt vidrigt att inse att allt det där jag tog för sakens skull inte var värt det i slutändan. just den biten tog jag jättehårt, och kraschade av ren besvikelse."

"Jag hade alltid en olustig känsla i kroppen där det kändes som hjärtat tillhörde en rädd liten kaninunge eller möjligtvis en fågels. 22 år, arbetslös och utbränd."

Det är några kommentarer angående mitt blogginlägg om boken Skitliv - ungas villkor på en förändrad arbetsmarknad. Det handlar om osäkra jobb, oklara projekt och vikariat, noll koll på framtiden eller ens de närmsta dagarna, jobb från dag till dag, att inte kunna ta ut semester eller sjukdagar och rädsla för att ställa krav.

När jag själv var mitt uppe i det kände jag mig så oerhört ensam. Det var ett roligt jobb, men också väldigt slitsamt. Visst pratade folk om usla villkor, utlasning och att vara i händerna på arbetsgivaren, men det pratades sällan om rotlösheten man känner eller hur osäkra jobb påverkar kroppen. När marken gungade under mina fötter sa jag åt mig själv att sluta känna efter så mycket och arbetade ännu hårdare. Jag ville inte vara sämre än någon annan.

Nu hoppas jag att Skitliv får stort genomslag. Om den inte förändrar arbetsmarknaden så kanske fler känner sig mindre ensamma i alla fall.

Ta hand om er där ute!
Kram

7 kommentarer:

  1. Jag kommer ihåg att du, jag och Cissi Wallin hade en diskussion på twitter under den här tiden (jag har varit i samma situation som du, jobbat som programledare på SR) och du försökte övertyga oss om att det inte var yttre omständigheter, utan bara man jobbar hårt så blir man belönad i slutändan. Skönt att se att vi nu tycker samma!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag minns också den diskussionen och jag tror fortfarande att det är så, att om man jobbar hårt och står ut blir man belönad i slutändan. Förr eller senare får man det fasta jobbet, även in om mediabranschen. Det är ju så det fungerar, men jag fixade det inte.

      Radera
    2. Jo, fast det kanske finns saker som kan ändras även om dom som orkar stå ut blir belönade i slutändan. Det verkar ju iaf finnas en diskussion nu och i och med att SR igår gick ut med att de ska se över sin personalpolitik så är det ju ett steg i rätt riktning.

      Radera
    3. Men absolut, det har jag inte sagt emot. Mkt kan förändras! Skönt att höra att dom ska se över sin personalpolitik, hoppas att fler arbetsgivare följer efter det exemplet t.ex. vården!

      Radera
  2. Jag skrev kommentaren om att hjärtat pickar som en rädd kanin. Förra veckan fick jag min första någorlunda fasta anställning sen 2009. Det känns så skönt men samtidigt så är det på så lite tid att jag kommer behöva fortsätta på mina andra jobb. Alltså kommer jag totalt ha 4 olika jobb, 4 olika kassasystem, 4 olika sätt som gurkan ska skivas på, 4 olika regelböcker om hur man gör med alla saker. Och eftersom den här anställning ändå är utspridd på 4 dagar innebär det att jag kommer jobba minst 3 timmar varje morgon klockan 7. Känns jobbigt för jag kommer inte få en enda dag i veckan som jag kommer få sova ut, men jag verkar ju ändå ha kommit en bit på vägen. Tack för att du tog upp ämnet och att jag fick skriva av mig. <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Försök hitta tid att göra sånt som du älskar och som gör dig glad! Det blir lättare att orka då och du, heja dej! Hoppas att du får en lugnare tillvaro i jobbsvängen snart! <3

      Radera

Dela vidare?

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...